Den 17 december presenterades Patientsäkerhetsutredningens betänkande för socialminister Göran Hägglund. Njurförbundets ordförande Håkan Hedman har ingått som en av experterna i utredningen. Han har tillsammans med Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm och vice ordföranden i Vårdförbundet Lisbeth Löpare - Johansson enats om följande uttalande:

Mot en säkrare vård

Varje år skadas minst 105 000 personer i vården. Det visar Socialstyrelsens vårdskademätning som presenterades i juni i år. En helt oacceptabel nivå, anser vi som representerar patienterna och vårdens professioner. Därför tar vi gemensamma krafttag för säkrare vård.

Vården är till för att bota, återställa hälsa, ge tröst och lindring. Att vården i stället orsakar så många ett så stort lidande är oacceptabelt. Vi vill ta vårt ansvar och arbeta aktivt för en säkrare vård. I det arbetet behövs såväl entusiasm och engagemang som ökad kunskap. Men det behövs också ett regelverk som stödjer ett proaktivt säkerhetsarbete. Vi kan inte fortsätta som vi alltid har gjort, vi behöver tänka nytt!

Vi ser positivt på förslagen som i dag presenteras av den statliga Patientsäkerhetsutredningen, inte minst införandet av en helt ny lag om patientsäkerhet. Förslag som kan bidra till att sjukvården inför ett preventivt säkerhetstänkande som förhindrar att patienter skadas. Det nuvarande regelverket för patientsäkerhet och tillsyn är inte tillräcklig för att stödja hög patientsäkerhet.  Inte heller sätter det patienternas erfarenheter i centrum. 

Den kunskap som finns från säkerhetsforskningen visar att vi måste ha både ett systemperspektiv och ett individperspektiv i arbetet för ökad säkerhet. Än så länge domineras svensk vård av ett individfokuserat synsätt där tilltron står till att var och en som arbetar inom vården ska lära sig av det misstag han eller hon gjort och därmed bli bättre i sin yrkesutövning. Men vi vet att detta inte är ett framgångsrikt arbetssätt. Det är givetvis viktigt att varje individ alltid anstränger sig för att göra sitt bästa, men trots det kommer vi alla någon gång göra fel. Människan är som bekant inte ofelbar. Inom andra högriskbranscher finns redan säkerhetskultur och arbetssätt som i största möjliga mån förhindrar att misstag leder till allvarliga händelser.

I den föreslagna lagen införs bestämmelser om skyldig­het för vårdgivare att bedriva ett systematiskt patientsäkerhets­arbete. Vårdgivare blir skyldiga att se till att risker i den egna verksamheten identifieras, analyseras och undanröjs eller, om det inte är möjligt, att riskerna hålls under kontroll. Vårdgivaren ska också utreda alla tillbud och negativa händelser som inträffat i verksamheten. Dessutom ska vårdgivare bli skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada samt att rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäker­heten. All hälso- och sjukvårdspersonal ska vara skyl­diga att till vårdgivaren rapportera risker som de iakttar i verk­samheten.

För en säkrare vård krävs att vi ser vården i ett systemperspektiv. Att verktyg och rutiner utformas som gör det lätt att göra rätt. Vi behöver få i gång ett lärande i vården där fokus ligger på att upptäcka och eliminera risker innan någon kommit till skada. Där vårdgivaren prioriterar och sätter säkerheten i första rummet.  Det krävs en kultur där vi lär av misstag och förhåller oss proaktivt till säkerheten. För att detta ska bli möjligt krävs ett aktivt agerande från alla inom vården: myndigheter, vårdgivare, professioner, fackliga organisationer, patienter och  deras organisationer.

Samtidigt som vi fokuserar mer på att identifiera svagheter i systemet blir det viktigt med ett kraftfullare agerande mot den vårdpersonal som har ett riskbeteende. Det sker genom införande av kraftfullare lämplighetskontroll vid legitimering och anställning. Myndigheter får även utökade möjligheter att utge prövotid och tillsyn på individnivå och skarpare verktyg att frånta olämpliga personer deras legitimation. På det sättet får vi ett bra system där både individ- och systemperspektiv kombineras. Precis så som forskningen påvisar är mest framgångsrikt . Som patient ska jag alltid kunna känna trygghet i mitt möte med vårdens yrkesutövare.

I den vård vi vill se har patientens ställning väsentligt stärkts. Det ska vara självklart att vården efterfrågar patientens kunskap. Det ska vara lätt att visa sitt missnöje med vården. Inga krångliga, byråkratiska regler. Responsen på vad patientens kunskap har bidragit med ska vara självklar. Patienten och närstående måste ses som auktoriteter med sin kunskap för att vi ska kunna kvalitetssäkra vården. Vi måste ge patienten utrymme i planeringen av sin egen vård och se varje patients möte med vården som en helhet, inte som enskilda isolerade händelser. Genom att göra kontinuerliga riskanalyser som omfattar hela vårdkedjan kan vi förbättra säkerheten för alla.

Handikappförbunden, Sveriges läkarförbund och Vårdförbundet välkomnar patientsäkerhetsutredningens förslag. Det är ett steg i rätt riktning: mot en säkrare vård. Den ger oss ett nytt ramverk som möjliggör ett modernare säkerhetsarbete. I det arbetet lovar vi som organisationer att vara aktiva!  Målsättningen för alla måste vara att vården ska planeras och genomföras utan undvikbara skador. Vi behöver en säker vård nu!

Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet

Eva Nilsson Bågenholm, ordförande Sveriges läkarförbund

Lisbeth Löpare-Johansson, vice ordförande Vårdförbundet

Samtliga experter i Patientsäkerhetsutredningen