Njursjuk

Kronisk njursvikt
Njurarnas viktigaste uppgifter består i att utsöndra slaggprodukter som bildas vid ämnesomsättningen och att balansera vätskor och salter i kroppen. Detta är livsnödvändiga processer.
Olika sjukdomar i njurarna kan medföra att njurfunktionen blir nedsatt eller helt upphör. En skada i njurarna kan vara tillfällig, men ofta blir den bestående. Kronisk njurinflammation och diabetes är några av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt. Om en person med kronisk njursvikt inte behandlas, avlider denne så småningom av urinförgiftning (uremi). Man uppskattar att ca 600 personer drabbas av kronisk njursvikt i Sverige varje år.

Behandlingsformer
Tack vare medicinska framsteg är det idag möjligt att ge de allra flesta personer som drabbas av kronisk njursvikt en fullgod behandling med gott resultat. De behandlingsalternativ som står till buds för den kroniskt njursjuke är kost, samt s. k. aktiv uremivård i form av dialys och transplantation. Med medicinering och täta läkarkontroller, kan man i en del fall bromsa förloppet av vissa njursjukdomar.

Kost
Kostbehandling syftar till att minska de uremiska symptomen och sätts in i de fall där sjukdomen ännu inte helt förstört njurarna. Genom att reducera det dagliga intaget av protein (äggvita) i födan till högst 40 eller 20 g, begränsas ansamlingen av slaggprodukter i blodet. Sköter den njursjuke sin diet noggrannt, mår man ofta ganska bra och tiden fram till dialysstarten förlängs. Det är viktigt att kostbehandlingen sker under läkarkontroll och i nära samarbete med en dietist. Behandlingen måste även kompletteras med en viss medicinering.

Dialys
Dialys, innebär att blodet på konstgjord väg, befrias från sitt överskott av slaggprodukter, salter och vätska. Behandlingen förekommer i två huvudformer; hemodialys (bloddialys) och peritonealdialys (bukhinnedialys). Hemodialysbehandlingen ges i de flesta fall på sjukhus, men kan även utföras i hemmet om patienten kan få hjälp av en anhörig eller annan person. Den allra vanligaste formen av peritonealdialys kallas för CAPD och sköts av patienten själv i hemmet. De som behandlas med dialys har speciella kostrestriktioner och viss inskränkning av dryck. Dialystekniken har under de senaste åren utvecklats i en mycket positiv riktning och genom behandling med erytropoietin (EPO) mot blodbrist, kan de flesta dialyserande personer leva ett liv med en god livskvalitet.

Hemodialys
Detta är den vanligaste formen av dialys och innebär att blodet får cirkulera genom ett speciellt filter som avskiljer överskottet av slaggprodukter, salter och vätska. Behandlingen tar normalt 3-4 timmar och upprepas 3 gånger i veckan.

CAPD
CAPD kallas i dagligt tal för "påsdialys". Behandlingen går till så att bukhålan fylls med cirka 2 liter dialysvätska via en inopererad slang (kateter). Genom bukhinnans fina blodkärl utväxlas överskottet av slaggprodukter, salter och vätska från blodet till dialysvätskan. Vätskan bytes 4-5 gånger per dag och behandlingen sköts vanligtvis av patienten själv. De som behandlas med CAPD har ofta en större rörelsefrihet än patienter som har hemodialys.

En annan variant av den här behandlingsformen är CCPD, som innebär att man nattetid med hjälp av en maskin automatiskt sköter bytet av vätska. Metoden innebär att inga vätskebyten behöver ske under dagtid.

Transplantation
Njurtransplantation innebär att en frisk njure från en annan människa opereras in hos den njursjuke. Givaren kan vara en nära anhörig som avstått en av sina njurar. Den levande givaren är oftast en förälder eller ett syskon. Även mellan äkta makar och sambopar sker donation av njurar. Endast 20% av alla njurtransplantationer görs med levande donatorer.

Det vanligaste är att transplantation sker med en njure från icke besläktad avliden person.

Avstötning utgör det svåraste problemet vid en transplantation. Mottagarens immunologiska försvarsmekanismer angriper njuren därför att denna uppfattas som ett främmande organ. För att förhindra avstötning måste alltid den transplanterade få immunhämmande mediciner, vilka i vissa fall kan ge en del biverkningar. En njurtransplantation ger i de flesta fall ett gott resultat och den njursjuke kan oftast återgå till ett liv med normal arbetskapacitet.

Bristen på organ från avlidna gör att väntetiden för en njurtransplantation mestadels är mer än två år.

Njurförbundet
Njurförbundet är de njursjukas intresseorganisation. Njurförbundets syfte är att tillvarataga njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet.

Njurförbundet bildades 1969 och består av 13 rikstäckande regionföreningar med tillsammans över 5 000 medlemmar. Inom Njurförbundet verkar även en barn- och föräldragrupp, samt en ungdomsgrupp.

Njurförbundet är ett av de 37 medlemsförbunden i Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO. Njurförbundet ingår även i Njursjukas Nordiska Samarbetsutskott, NNS.

Njurförbundets regionföreningar arbetar i sina respektive regioner med att öka kunskapen om njursjukas situation, påverka beslutsfattarna, arrangera informationsmöten och medlemsträffar. Regionföreningarna ger även ut egna medlemsblad och anordnar olika aktiviteter för att stimulera sina medlemmar.

Verksamheten inom Njurförbundet har idag en betydande omfattning. Förutom de rent intressepolitiska insatserna, framställer Njurförbundet olika typer av informationsmaterial. Njurförbundet arrangerar även konferenser och seminarier om aktuella teman som berör de njursjuka. Njurförbundets medlemstidning, NJURfunk, utkommer med fyra nummer årligen och distribueras till alla medlemmar. Njurförbundet har under de senaste åren byggt upp en betydande rehabiliterings- och rekreationsverksamhet med aktiviteter året runt, både inom- och utanför Sverige.

Forskning
Njurförbundet har två fonder för forskning och utveckling; Njurfonden och Njursjukas Stipendiefond (Alwallsfonden). Ur dessa fonder utdelas det årligen bidrag till projekt som har betydelse för njursjuka. Flera av regionföreningarna har egna forskningsfonder.

Njurförbundets informationsmaterial
Njurförbundet har framställt olika skrifter, broschyrer, affischer och video. Informationsmaterialet kan rekvireras från Njurförbundets kansli eller genom regionföreningarna. Även dialys- och transplantationsklinikerna tillhandahåller de informationsskrifter som berör deras specialområden.

Medlemsskap
Medlemskap i Njurförbundet kan ske genom kontakt med regionföreningen i den Region där man bor. Det går även att anmäla medlemskap genom Njurförbundets kansli.